Byggarna har här köttat loss betongklumpen som överraskande upptäcktes under köksön och klinkrat golv, fått skåp på plats (med skyddsplasten kvar) och.. glömt att jag beställde målning av väggar. Detta köksbygge växer långsamt fram, med betoning på långsamt.. fast detta räknade jag kallt med, vis av erfarenhet från mammas och pappas kösrenovering i mitt gamla barndomshem som också drog ut på tiden. Då fick jag agera frukosthem ett bra tag för dem när de stod utan kök och mitt hus låg på gångavstånd från deras. Skillnaden här är att detta kök är ju vårt gemensamma kök, vi i huset har ju alla egna kök också, så vi kan i lugn och ro fortsätta vårt frukostande där vi brukar.
Byggarna har här köttat loss betongklumpen som överraskande upptäcktes under köksön och klinkrat golv, fått skåp på plats (med skyddsplasten kvar) och.. glömt att jag beställde målning av väggar. Detta köksbygge växer långsamt fram, med betoning på långsamt.. fast detta räknade jag kallt med, vis av erfarenhet från mammas och pappas kösrenovering i mitt gamla barndomshem som också drog ut på tiden. Då fick jag agera frukosthem ett bra tag för dem när de stod utan kök och mitt hus låg på gångavstånd från deras. Skillnaden här är att detta kök är ju vårt gemensamma kök, vi i huset har ju alla egna kök också, så vi kan i lugn och ro fortsätta vårt frukostande där vi brukar.
Tre bilder från helgen då några av oss i huset monterade ihop alla skåpstommar och lådor. Vi experterade oss så jag ensam monterade ihop alla 37 lådor.. puh. På nedersta bilden syns ståendes den stora stenskivan som ska vara på ön, hela 156 kg tung och orsak till oro från min sida; rädd att den ska spricka, trilla, krossas, lekas på, stjälas. Så den blev noga uppallad av sofforna, dörrarna tejpades igen och rummet fick en ej beträdas-skylt författad på två språk och en nervös Sussi spatserandes där emellanåt för att se att allt stod väl till. 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar